På måndag går en liten kamrat på 9 år själv in genom entrén till Gamla Ullevi med sitt blåvita årskort i högsta höjd. En värd hälsar han välkommen och ger honom en halsduk i handen som han hänger lite slarvigt runt halsen. Han forsätter och springer raskt upp för trappan och hör jubel komma närmare och närmare inifrån. Väl uppe för trappan kliver han in på ett fullsatt Gamla Ullevi, det är årets första hemmamatch för Blåvitt, det är derby mot Häcken! Han går försiktigt ner för trappan till rad 2 och letar sig fram längs raden till plats 35. Snett ovanför han skriker någon: "Hoppa Blåvitt, allez allez" och direkt börjar hela den blåvita klacken sjunga och hoppa tillsammans, nu är det fotbollsfest.
Ja något åt det hållet kommer det se ut för Sebastian på måndag när det är dags för hans första match helt själv.. ..helt själv kommer han iofs. absolut inte vara eftersom hela Young fellows är barn födda 1996 - 2001 som har en egen sektion på Gamla Ullevi. Dom går helt själva på matcherna och får hjälp utav värdar/värdinnor som finns runt om på sektionen. Young fellows hejjar fram våra änglar, sjunger upp med Klacken, tillverkar flaggor osv. Varför fanns inte sådant här när man själv var ung?
